Vi firade vår lilla examenstjej med traditionsenlig fika i trädgården.

I fredags var det examensdag för vår lilla stora Amina. Som tur var kunde jag jobba hemifrån och satt i köket och försökte jobba undan medan jag vispade grädde och dukade ute i trädgården samtidigt. Vi hade missat att alla barnen slutade vid 12 och Amina ringde oss oroligt från fritids och undrade när vi tänkt komma och hämta henne.Tydligen hade alla andra blivit hämtade tidigt av sina föräldrar. Jag och Henrik som inte hunnit köpa hennes favoritkakor och examenspresent brände iväg till Citygross medan jag samtidigt deltog i ett zoommöte.

Vilken panik!

Vi har ju en tradition att vi vid varje skolavslutning bakar jordgubbstårta och dukar fint i trädgården med present till den som avklarat ännu en termin i skolan. Vi hann precis på håret fixa present, slå in den i papper, ställa fram allt på fikabordet och sätta på musik i trädgården lagom till att Amina kom hem. Stolt som en tupp och sommarlovsredo klev hon in i trädgården till Idas sommarvisa som ljöd från högtalaren.



Henrik kom i sista sekund på att Aminas lilla kanin Bonnie också skulle vara med och hälsa henne välkommen så han satte kaninen i buren på gräsmattan intill det dukade bordet.



Eftersom både jag och Henrik jobbade i fredags och hade en stooor inlämning på lördagen så hann vi inte ringa in några andra familjemedlemmar till Aminas examensfika. Yaz hade ringt Henrik tidigare på förmiddagen och fått veta att det var Aminas avslutning och satt sig på tåget raka vägen hem och köpt med sig en present på vägen. Så fint att prioritera sin lillasyster och snabbt åka hem.



Amina hade nog inte räknad med att storasyster skulle dyka upp så det blev en extrabonus när syster nr 2 också kom förbi och anslöt till firandet.



Amina älskar vaniljrån så det fick det bli. Har man varit duktig ett helt år i skolan så får man bestämma exakt vad man vill ha på fikabordet på sin examensdag.



Varje skolavslutning så får barnen ta med sig det skolarbetet som dom jobbat med hem och här sitter Amina och stolt redovisar vad hon lärt sig.



Dagen i ära fick Amina dricka hallonsoda, vi är i vanliga fall lite fascistoida vad det gäller läsk så detta innebär mega-firande.



När vi fått höra allt om hur skolåret varit så var det dags för jordgubbstårta.



Jag varvar alltid tårtbottnar med marängbottnar så att tårtan blir lite högre än om det bara varit tårtbottnar. I tårtan har jag mosad banan som jag blandar med vispad grädde och marsanpulver. Jag vet att det kanske inte låter toppen men det blir gott och inte så rinnigt. Sen toppar jag lagret med mosade bananen med skivade färska jordgubbar i massor.



Yasmine tyckte att jag hade för lite grädde på tårtan men jag hann ju knappt vispa eftersom jag var så tokstressad med jobb, zoomsamtal och allt annat innan Amina kom hem från skolan. Jag är glad att jag ens hann göra en tårta.

Jag hann som sagt inte ringa ett enda samtal till någon och det fick jag ju en känga för från Nicolas som deltagit alla andra år.



Vi kompenserar med en examensgrill inom snar framtid. Amina och Nicolas är ju BFFs och när Amina var riktigt liten trodde hon att Nicolas var hennes tredje syster.



Storasystrarna försvann iväg men jag Amina och Henrik satt kvar en stund och fikade och pratade om hur stolta vi är över vår lilla stora tjej. Tyvärr fick hon ligga på studsmattan och titta på film medan vi fortsatte jobba men när vi var klara bar det iväg till studentmottagning. Tursamt nog var firandet i Sollentuna och dessutom hade dom en pool så det blev även lite bad för denna lilla fröken på sin avslutningsdag.

Jag är så nöjd över hur vi fick ihop den här dagen mot alla odds. Intressant hur man gör precis allt man kan och mer bara för att få ihop ett litet firande. Alla ansträngningar i världen är ju värt det när man ser hur glad och stolt Amina blev idag.

Här kommer en bild från förra årets firande när Amina kom hem till det uppdukade fikabordet.



Även då med jordgubbstårta.



Ett stort hurra för alla barn som har sommarlov nu, så bra jobbat och hurra för alla oss föräldrar som nu ska underhålla dessa barn hela sommaren (och jobba eller samtidigt).

Kram, Doreen